• Socialdemokratisk samhällsdebattör.
• Riksdagsledamot och minister.
• Föreslog radikala reformer som subventionerade bostäder, ekonomiskt stöd till barnfamiljer, gratis skollunch, gratis sjukvård för barn. Hennes hjärtefråga var att kvinnor både skulle kunna vara mammor och arbeta.
• Internationellt aktiv. FN-tjänsteman och arbetade med nedrustningsförhandlingar 1962-1973.
• Belönades med Nobels fredspris 1982.
• Svensk ambassadör i Indien.

• en tredjedel utövar passivt motstånd mot pappaledighet.
• en tredjedel förhåller sig neutrala till pappaledighet. De vet att det är en rättighet men ser ingen koppling mellan arbete och familj.
• en tredjedel är positiva till pappaledighet.

• Jämställdhet är framför allt en rättighetsfråga. För att killar och tjejer ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter krävs vissa grundförutsättningar.
• Politiska rättigheter handlar om att kunna påverka, göra sin röst hörd och en jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsfattande positioner. Kvinnorörelsen har spelat en viktig roll i arbetet för lika politiska rättigheter. Män fick rösträtt 1909 och kvinnor 1919. Andelen kvinnor i riksdag och regering ökade långsamt fram till 1970-talet. Idag är fördelningen av kvinnor och män nästan jämn. Det är fortfarande relativt få kvinnor i beslutsfattande positioner i näringslivet.
• Likvärdiga ekonomiska rättigheter är en förutsättning för jämställdhet. Kvinnor blev ekonomiskt myndiga för ungefär 90 år sedan och fick då rätt att driva företag. I slutet av 1800-talet trädde kvinnor in i lönearbete men hade inte samma lön som män. Män ansågs behöva högre lön än kvinnor för att kunna försörja familjen. Under 1900-talet tog offentliga sektorn över en allt större del av det oavlönade omsorgsarbete som tidigare fallit på kvinnornas lott, tex barnpassning och vård av sjuka och äldre. Det påverkade kvinnors möjligheter att träda in på arbetsmarknaden. Idag är det ungefär lika många kvinnor och män som lönearbetar.
• Rätten av bestämma över kroppen har inte varit självklart särskilt länge. Det handlar framförallt om att bestämma om sexualitet och barnafödande. 1938 blev preventivmedel lagligt i Sverige och 1974 fick kvinnan själv avgöra om hon ville göra abort.
• Reformer för jämställdhet i Sverige har främst gjorts inom arbetsmarknads-, familje- och socialpolitiken. Jämställdhetslagen som beslutades 1980 och som ger kvinnor och män lika rätt i arbetslivet är ett exempel. Jämställdhetsombudsmannen har inrättats med uppgift att se till att lagen efterlevs. Kvinnofridslagen antogs 1999 och definierar köp av sexuella tjänster som en kriminell handling. Ett relativt nytt arbetssätt för att öka jämställdhetsintegrering som infördes på 1990-talet och som innebär att alla politiska beslut ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Arbete för ökad jämställdhet bedrivs också inom FN och EU.
• Några aktuella frågor som diskuteras för ökad jämställdhet är hur skolan bör och ska motverka traditionella könsmönster. Mäns roll i jämställdhetsarbetet har de senaste åren också stått i fokus.
• Idag pågår jämställdhetsarbete på många håll. Alla politiska partier har åsikter om hur jämställdheten bör öka. Ett stort antal organisationer och nätverk arbetar med olika aspekter av jämställdhet.

• En fråga som spelat en viktig roll i försöken att förklara ojämställdhet är om man föds till kvinna/kvinnlig och till man/manlig eller om man lär sig ett sätt att vara som kvinna respektive man. Det finns tre övergripande förklaringar till ojämställdhet. Den första förklaringen är biologisk, det vill säga att kvinnor och män är olika av naturen. Forskare har dock inte hittills funnit några övertygande bevis för att kvinnor och män föds olika. Den andra förklaringen är könsroller, det vill säga att vi fostras in i roller. Den har kritiserats för att vara för enkel: man kan inte välja att gå ut och in i sin “roll”. Den tredje förklaringen och den som idag dominerar är genus.
• Enligt genus förklaringen fostras vi till kvinnor och män, en fostran som både speglar och påverkar hur samhället ser ut. Genus sätter relationen mellan kvinnor och män i fokus och det ojämlika maktförhållandet synliggöras. Två grundläggande principer för att förstå genus är att manligt och kvinnligt hålls isär och definieras i motsats till vartannat och att det manliga under lång period varit normen/regeln.
• Feminism är en rörelse som arbetar för att förändra samhället så att gruppen kvinnor respektive män ska få lika stort inflytande. Det är också ett forskningsområde som söker förklaringar till ojämställdhet. Den gemensamma utgångspunkten för feminism är att den rådande maktfördelningen mellan kvinnor och män är dålig och att man vill bidra till att förändra denna. Det finns förenklat fyra dominerande riktningar inom feminismen: liberalfeminism, radikalfeminism, socialistisk feminist och modern feminism. Parallellt med att feminismen utvecklats i flera riktningar har även andra teorier såsom maskulinitetsteori och queerteori vuxit fram.

• Kärlek har haft olika betydelse i parrelationen genom tiderna. Under långa perioder var äktenskapet framför allt en arbetsgemenskap. Idag har vi kärleken i centrum för relationer. I kärleksrelation ställs genus lätt på sin spets eftersom det ofta handlar om “manligt/kvinnligt”. Det påverkar vår förmåga att uttrycka känslor, vem som gör vad etc. Forskning visar att många inte lever i jämställda förhållanden men att jämställda maktförhållanden är en viktig “framgångsfaktor” i förhållanden.
• Under många århundraden har sexualitet främst varit en sak för män. Idag är vi mer frigjorda, och vi ser på sexualitet som någonting naturligt - alla har rätt att skapa sin egen sexualitet. Det finns ändå fortfarande starka genusmönster i sexualiteten och tjejer och killar har olika stort handlingsutrymme.
• Det finns baksidor av sexualitet som oftast drabbar kvinnor mest negativt. Flera av dessa bygger på genus och är ofta relaterade till maktordningen mellan könen på ett eller annat sätt. Sexuella trakasserier, könsrelaterat våld och våldtäkt och prostitution är några exempel på detta.

• Tjejer: Satsa på att vara läckra, husliga och anpassa er efter männen. Var vacker i obestämd miljö (60% av all reklam med kvinnor). Det spelar ingen roll vad ni gör reklam för men låt bli yrkesarbete.
• Killar: Det är bra om ni utövar ett yrke (25%) eller framstår som experter på ett område (11%). Låt bli papparollen.

• 89% av reklamen hade en manlig berättarröst.
• Kvinnorna i reklamen var mellan 21 och 30 år, bara en tredjedel av männen var i samma ålder.
• 35% av kvinnorna och 11% av männen uppfattades som attraktiva.
• Kvinnor var dubbelt så vanliga i reklam som anspelar på sexuell attraktion.

• Tjejer har bättre betyg, sämre självförtroende och mår sämre i skolan medan killar tar mer plats i klassrummet. Färre killar tar examen från högskolan samtidigt har tjejer färre möjligheter till chefsjobb.
• Arbetsmarknaden är könssegregerad, bland de tro vanligaste yrken för killar respektive tjejer finns inte ett enda gemensamt.
• Män tjänar i snitt mer än kvinnor och i samhällets topp finns främst män.
• Kvinnor gör mer av det obetalda hemarbetet än män medan män oftast har sämre relation till barnen och tar ut mindre av föräldraledigheten.
• Nästan alla som sitter i fängelse är män. Killar är mest utsatta för våld och hot medan tjejer är mer rädda för att gå ut på kvällen. Män lever kortare liv, dubbelt så många män som kvinnor dör av olyckshändelser och är generellt ensammare. Kvinnors ohälsa ges ofta psykiska förklaringar.
• Media i Norden ger män tre gånger så mycket utrymme som kvinnor. Tidningar säljer ofta lösnummer genom könsstereotypa budskap.
• Språket är inte könsneutralt. Det finns i engelskan över 200 ord för lösaktiga kvinnor en bara runt 20 för män.

• Unga män är mest utsatta för våld och hot, men antalet unga kvinnor som utsatts för våld har fördubblats (16%) mellan 1980-2002.
• Tjejer är många gånger mer rädda för att gå ut på kvällen på grund av våld än vad killar är.
• Anmälda fall om våldtäkt har tredubblats mellan 1975-2000.
• 16 av 100 som fälls för brott är kvinnor.
• 14 gånger fler män än kvinnor sitter i fängelse.
• 9 av 10 narkotikabrott görs av män.

• I alla åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män, lider oftare av långvarig sjukdom och är tröttare. Kvinnor går oftare till läkare och äter mer mediciner än män.
• Dubbelt så många män som kvinnor dör på grund av olyckshändelse; ungefär fyra av fem drunkningsoffer och cirka sju av tio trafikdöda är män.
• Män konsumerar dubbelt så mycket alkohol som kvinnor och dubbelt så många män har testat narkotika. Andelen män i öppen och sluten missbruksvård är cirka 70%. Fler män (11,7%) än kvinnor (4,9%) dör i skrumplever.
• Drygt 50% av männen är överviktiga/feta. Motsvarande siffra för kvinnor är 38%.

• Skillnaderna i inkomster mellan killar och tjejer grundläggs redan i åldern 16-19 år.
• Killar äger saker för högre värden än tjejer. Tjejer lägger mer pengar på mat, telefon och möbler, killar på bensin, skivor, video, läsk, snabbmat, alkohol och spel.

• Fler män än kvinnor har tillgång till dator hemma och använder internet minst en gång i veckan: 50,6% jämfört med kvinnor 36%.
• Män dominerar i IT-relaterade tjänsteföretag (72%). Vilka framtida konsekvenser tror du att det får att fler killar än tjejer jobbar med IT?

• Matlagning - kvinnor 46 min, män 25 min
• Diskning och avdukning - kvinnor 20 min, män 10 min
• Tvätt - kvinnor 18 min, män 4 min
• Underhåll av bostad och trädgård - män 40 min, kvinnor 20 min
• Inköp - kvinnor 28 min, män 23 min
• Män och kvinnor delar arbetet i hemmet mer lika idag än för 30 år sedan. Det beror inte framför allt på att män gör mer utan att kvinnor gör mindre hemma än förut.

• Jämställda familjer håller längst, om pappan är föräldraledig med första barnet minskar risken för separation.
• Ju högre utbildad pappan är, desto större är sannolikheten att pappan tar ut mer föräldraledigt.

Några “normer” för manlighet

• Vara kontrollerad och hålla masken.
• Klara sig själv och inte be om hjälp.
• Inte gråta och visa svaghet, aldrig visa osäkerhet.
• Jobba hårt även om det går ut över den egna hälsan, prestera och tävla och vara en “vinnare”.
• Vara beredd att offra sig för laget eller för landet.
• Vara “bättre” än kvinnor, ta hand om och vägleda “sin” kvinna, kunna försörja sig själv.
• Alltid vilja ha sex, ta initiativ till sex och inte värdera andra former av närhet lika mycket.
• Vara teknisk och rationell och känna sig ansvarig.

Några “normer” för kvinnlighet

• Vara socialt kompetent och kunna lösa konflikter.
• Vara smidig och anpassningsbar.
• Vara vårdande och omhändertagande.
• Kunna leva sig in i andra människors situation och vara empatisk.
• Gärna vara känslosam.
• Vara vacker, snygg och sexig.
• Vara mjuk och kunna visa och berätta vad man känner.
• Vara stark och självständig och kunna ta för sig, men inte för mycket.

Sammanfattning:

• Genus är en uppdelning, en så kallad tankekonstruktion, som hjälper oss att dela in och strukturera samhället. Uppdelningen mellan manligt och kvinnligt påverkar det mesta runt omkring oss. Uppdelningen är godtycklig och varierar över tid mellan kulturer.

• Uppdelningen i manligt och kvinnligt kallas för genussystem eller genusordning. Den befästs genom att manligt och kvinnligt oftast ses i motsats till varandra. Uppdelningen påverkar vilka egenskaper vi värderar som bättre och sämre. Över tid har de manliga egenskaperna ansetts bättre även om egenskaperna inte varit desamma.

• Forskning visar hur vi omedvetet behandlar människor olika beroende på kön. Dagis, skola, reklam, media, kompisar, relationer och föräldrars beteende bidrar ofta till att förstärka uppfattningar om vad manligt och kvinnligt är och bör vara. Genus fungerar därför som en självuppfyllande profetia. Både manligt och kvinnligt är något vi lär oss, en inlärningsprocess.

• Det finns sociala och kulturella mönster för vad som anses vara kvinnligt och manligt. Dagens “manlighetsideal” är ett mellanting mellan fåfänga och karaktärsfasthet. Många förväntningar på killar är positiva men samtidigt omänskliga. Några “manlighetsnormer” är att som kille vara kontrollerad, kunna klara sig själv, inte visa svaghet, vilja ha sex, vara rationell och inte vara känslosam. Dessa normer innebär problem för många killar. Man kanske inte bearbetar känslomässiga problem och man kan ha svårt att skapa nära och starka relationer.

• Dagens “kvinnlighetsideal” handlar både om att vara snygg, sexig, vårdande och omtänksam samtidigt som man ska kunna få vilket jobb man vill. Det ger därför delvis dubbla budskap. Fram till mitten av 1900-talet ansågs kvinnan av naturen vara bräckligare än en man. Det har påverkat vår uppfattning om vad som är “kvinnligt”. Idag anses kvinnlighet av många vara en inlärningsprocess. Kropp och utseende är kanske den viktigaste delen av processen “att bli kvinna”. Moderskap lever också kvar som “ideal” för kvinnlighet.

 (Bilden är lånad från internet)