Fogdö Kyrka
Fogdö kyrka är en kyrkobyggnad i Vårfruberga-Härads församling (gamla Fogdö socken) i Södermanland, belägen ca 9 km nordväst om Strängnäs och som tillhör Strängnäs stift.
Historik:
Under 1100-talet uppförs en kyrka med måtten 12 x 7,5 meter och med ett torn i väster. Under denna period kommer även nunnor hit, för att i anslutning till kyrkan leva ett klosterliknande liv. Kyrkan fungerade både som sockenkyrka och klosterkyrka under denna tid. Om detta vittnar en låg igensatt port i sydfasaden - "nunneporten".
Under 1200-talet utvidgas koret för att bättre kunna tjäna nunnekonventets korgudstjänst, Vid denna tid tycks en cistercienserskolad byggherre ha varit anlitad, vilket murarna vittnar om. Ganska snart kom dock nunnorna att lämna kyrkan för ett nybyggt kloster vid Mälarens strand; Vårfruberga kloster. Den renovering som påbörjas vid Fogdö kyrka kommer bara att omfatta koret, innan man alltså överger kyrkan och intilliggande klosterbyggnader i söder och flyttar ner till Kungsberg.
Kyrkan användes sedan enbart som sockenkyrka. Under 1300- och 1400-talen kommer Bergshammars och Hesselbyholms sätesgårdar att få betydelse för kyrkans vidare vård och försköning. Kyrkan förses med målningar, östfasad, valv och ett högre torn.
Under 1500-talet byggs en tornspira. Färgade glasrutor sätts upp i östfönstret med "det brutala" riksrådet Bengt Nilssons (Färla) vapen.
På 1600-talet byggs ett gravkor i söder åt familjen Posse på Bergshammar. Under denna tid tillkommer även en sakristia. Det är änkan Catharina Elisabeth Kurck som ligger bakom denna utvidgning.
Under 1800-talet förändras utseendet på gravkorets tak. Den nuvarande ingången tillkommer i tornet (1889).
År 2000 renoverades kyrkans fasad helt. Fönstren målades och ett nytt tak lades på. Det Sackska gravkoret återfick sin röda färg och tidigare hörn- och fönsterkedjor. Invändigt har koret rengjorts, liksom vapenhuset och torntrappan. Kyrkan har även återfått blinderingarna på den övre östgaveln. Det lilla Thörnflychtska gravkoret renoverades också utvändigt.
Inventarier:
Kalkmålning, av Fogdömästaren under 1400-talets första fjärdedel.
Triumfkrucifix av trä från verkstad i mälardalen under 1400-talets andra hälft.
Träskulptur av lövträd, biskop, från verkstad i mälardalen under 1200-talets andra hälft.
Träskulptur av ek, manligt helgon, från gotländsk verkstad under 1300-talets andra fjärdedel.
Träskulptur av ek, Martin av Tour till häst, från verkstad i mälardalen under 1400-talets andra hälft.
Predikstol från 1642.
Bänkkvarter från 1600-talet.
Orglar:
1744: Orgelbyggare Daniel Stråhle (1700-1746) bygger ett 7-stämmigt orgelverk.
1848: Gustaf Andersson, Stockholm, bygger en enmanualig orgel med bihangspedal. Fasaden placeras på läktarbarriären och spelbordet på orgelhusets norra gavel. Klaviaturomfång: manual C - f³, pedal C - g°. Alla fasadpipor stumma.
1859: Reparation av Per Larsson Åkerman, Strängnäs.
1936: Ombyggnad av firma Nils Hammarberg, Göteborg: Fasaden flyttas 1 meter bakåt och spelbordet flyttas till orgelhusets södra gavel. Sänkning av tonhöjden genom uppflyttning av vissa stämmor ett halvt tonsteg. (Arbetet utföres efter riktlinjer av Kyrkosångens vänners (KSV:s) orgelråd, kontaktman fil. dr. Bertil Wester, Stockholm.)
1950: Bakom Gustaf Anderssons fasad gör firma Åkerman & Lund, Sundbyberg, en om- och tillbyggnad, varvid gamla verket bibehålls på sin väderlåda som manualverk. Öververk och pedal tillbyggs och det hela pneumatiseras. Fristående spelbord med utökat manual- och pedalomfång. (Enligt förslag av musikdirektör Gösta Westblad, Botkyrka.)
Okänd tidpunkt: Nasard 2 2/3' flyttas upp en oktav till Kvinta 1 1/3' och Ters 1 3/5' på samma sätt till Ters 4/5'.
