Krissi Ekmans

Klostrets existens blev kortvarig då det 1526 blev det första kloster som indrogs av Gustav Vasa. Han gjorde i december 1525 anspråk på godset i egenskap av arvtagare till Sten Sture den äldre, som donerat gården till klostret med villkoret att gården skulle återgå till de rätta arvingarna om klostret eller orden inte längre hölls vid makt. Anspråket legitimerades av riksrådet i januari 1526. Gustav Vasa lät riva borgen och började med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer uppföra ett slott 1537, avsett att vara en försvarsborg mot såväl utländska som inhemska hot, en Vasaättens stamborg, vilken stod färdig 1545. Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt men användes för detta ändamål redan under Dackefejden, när kungabarnen inkvarterades på Gammelgården invid slottet. För att skaffa byggmaterial till slottet lät Gustav Vasa dessutom riva Vårfruberga kloster på Fogdön (också i Strängnäs kommun). Delar av klostermurarna lämnades dock kvar och finns bevarade idag, 3 km öster om Fogdö kyrka.
Efter Gustav Vasas död 1560 började slottet förfalla, men Erik XIV lät slutföra byggandet av förborgen, och han satte även 1563–1567 sin bror Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här, varför deras första barn, Isabella och Sigismund föddes här. År 1571 lät istället kung Johan III fängsla sin bror Erik XIV, här, (med familj) tills Erik 13 juni 1573 flyttades av hertig Karl, officiellt på grund av reparation av taket på slottet. Sannolikt hölls Erik fången i samma rum som använts för Johan, och att han suttit i det lilla rummet i fängelsetornet "konung Eriks kammare" är inte sannolikt.
Slottet har sedan dess genomgått betydande förändringar. Den första förändringen genomfördes redan i slutet av 1500-talet av Gustav Vasas son hertig Karl (Karl IX). Gripsholm ingick 1654-1715 i Hedvig Eleonoras livgeding. Hedvig Eleonora, som ofta bodde där innan hon blev änka, genomförde stora förändringar: hon lät uppföra den sk Drottningflygeln 1691, och ersatte 1708 tegeltaket med ett koppartak.

Under tiden som restaureringarna pågick, uppstod en hetsig debatt om förändringarna på Gripsholm och restaureringarna av äldre byggnader i allmänhet, där Verner von Heidenstam var en framträdande kritiker. De principer som Lilljekvist arbetade efter, och som han delade med 1800-talets meste restaureringsarkitekt Helgo Zettervall, förkastades som historieförfalskning där de förändringar som samlats under århundradena ersattes med "äldre" nymodigheter.
Troligen var det förändringen i allmänhetens syn på restaureringarna som gjorde att flera planerade förändringar inte kom till. Exempelvis var det meningen att hela Kavaljersflygeln skulle rivas, vilket inte skedde.

 

Tornen:
Griptornet:

Ägnat huvudsakligen för försvar, varje av de fem våningarna har varit generöst försedd med kanoner. Samtliga våningar har en lodrät passage för transport av förnödenheter eller kanonkulor. Tornet har också använts som fängelse, i vilket inskrifter finns: "Anno 1600 den 3 Aprilis Bleffüe wij här insatte, Troo Gudh i alle tingh, Arffwid Ericksonn Till Lindöö och Peÿtz, Gud wett min lycka, Axel Korck Till Aniela, Wij haffue setted för vår troohett och lydett för wåre synder, kome här uth den..." De båda, och Karl Gustafsson Stenbock fängslades här av hertig Karl, under striderna mellan honom och Sigismund.

 

Vasatornet:

Varje våning har bara ett rum. På första våningen ligger förråd, andra våningen inhyser Gustav Vasas säng från gården Räfsnäs. På tredje våningen ligger Gustav III:s divan. På 1700-talet hade Kungen flera divaner i rummet, därav namnet. Idag hänger Slottets självporträtt här.

 

Teatertornet:

Kallas också kyrktornet, och är slottets största rondell. Kombinerat försvars- och bostadstorn, och under Karl IX också slottskyrka. En teater konstruerades här av Gustav III, där bland andra Gustav III:s franska teater uppträdde 1781–1792.

 

Fängelsetornet:

Enligt traditionen fängelse för Johan III (1563–1567), Erik XIV och Gustav IV Adolf, med familjer.

 

Galten och suggan:

På den yttre borggården står de båda kanonerna Galten och Suggan som göts i slutet av 1500-talet och som tagits som krigsbyten från Ryssland. Kanonerna har funnits på slottet sedan 1623. De har även kallats Rysseulvarna samt Vargen och Varginnan.

 

 

Har du varit där någongång? 

Det är ett vackert slott och mycket trevlig konst att titta på! åk dit om du inte varit där!!