RSS 2.0

Genus - Alva Myrdal och annat

Alva Myrdal (1902-1986)

  • Socialdemokratisk samhällsdebattör.
  • Riksdagsledamot och minister.
  • Föreslog radikala reformer som subventionerade bostäder, ekonomiskt stöd till barnfamiljer, gratis skollunch, gratis sjukvård för barn. Hennes hjärtefråga var att kvinnor både skulle kunna vara mammor och arbeta.
  • Internationellt aktiv. FN-tjänsteman och arbetade med nedrustningsförhandlingar 1962-1973.
  • Belönades med Nobels fredspris 1982.
  • Svensk ambassadör i Indien.

Företag och pappaledighet

En studie av de 200 största företagen i Sverige visar att:

  • en tredjedel utövar passivt motstånd mot pappaledighet.
  • en tredjedel förhåller sig neutrala till pappaledighet. De vet att det är en rättighet men ser ingen koppling mellan arbete och familj.
  • en tredjedel är positiva till pappaledighet.

Sammanfattning

  • Jämställdhet är framför allt en rättighetsfråga. För att killar och tjejer ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter krävs vissa grundförutsättningar.
  • Politiska rättigheter handlar om att kunna påverka, göra sin röst hörd och en jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsfattande positioner. Kvinnorörelsen har spelat en viktig roll i arbetet för lika politiska rättigheter. Män fick rösträtt 1909 och kvinnor 1919. Andelen kvinnor i riksdag och regering ökade långsamt fram till 1970-talet. Idag är fördelningen av kvinnor och män nästan jämn. Det är fortfarande relativt få kvinnor i beslutsfattande positioner i näringslivet.
  • Likvärdiga ekonomiska rättigheter är en förutsättning för jämställdhet. Kvinnor blev ekonomiskt myndiga för ungefär 90 år sedan och fick då rätt att driva företag. I slutet av 1800-talet trädde kvinnor in i lönearbete men hade inte samma lön som män. Män ansågs behöva högre lön än kvinnor för att kunna försörja familjen. Under 1900-talet tog offentliga sektorn över en allt större del av det oavlönade omsorgsarbete som tidigare fallit på kvinnornas lott, tex barnpassning och vård av sjuka och äldre. Det påverkade kvinnors möjligheter att träda in på arbetsmarknaden. Idag är det ungefär lika många kvinnor och män som lönearbetar.
  • Rätten av bestämma över kroppen har inte varit självklart särskilt länge. Det handlar framförallt om att bestämma om sexualitet och barnafödande. 1938 blev preventivmedel lagligt i Sverige och 1974 fick kvinnan själv avgöra om hon ville göra abort.
  • Reformer för jämställdhet i Sverige har främst gjorts inom arbetsmarknads-, familje- och socialpolitiken. Jämställdhetslagen som beslutades 1980 och som ger kvinnor och män lika rätt i arbetslivet är ett exempel. Jämställdhetsombudsmannen har inrättats med uppgift att se till att lagen efterlevs. Kvinnofridslagen antogs 1999 och definierar köp av sexuella tjänster som en kriminell handling. Ett relativt nytt arbetssätt för att öka jämställdhetsintegrering som infördes på 1990-talet och som innebär att alla politiska beslut ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Arbete för ökad jämställdhet bedrivs också inom FN och EU.
  • Några aktuella frågor som diskuteras för ökad jämställdhet är hur skolan bör och ska motverka traditionella könsmönster. Mäns roll i jämställdhetsarbetet har de senaste åren också stått i fokus.
  • Idag pågår jämställdhetsarbete på många håll. Alla politiska partier har åsikter om hur jämställdheten bör öka. Ett stort antal organisationer och nätverk arbetar med olika aspekter av jämställdhet.

Sammanfattning

  • En fråga som spelat en viktig roll i försöken att förklara ojämställdhet är om man föds till kvinna/kvinnlig och till man/manlig eller om man lär sig ett sätt att vara som kvinna respektive man. Det finns tre övergripande förklaringar till ojämställdhet. Den första förklaringen är biologisk, det vill säga att kvinnor och män är olika av naturen. Forskare har dock inte hittills funnit några övertygande bevis för att kvinnor och män föds olika. Den andra förklaringen är könsroller, det vill säga att vi fostras in i roller. Den har kritiserats för att vara för enkel: man kan inte välja att gå ut och in i sin “roll”. Den tredje förklaringen och den som idag dominerar är genus.
  • Enligt genus förklaringen fostras vi till kvinnor och män, en fostran som både speglar och påverkar hur samhället ser ut. Genus sätter relationen mellan kvinnor och män i fokus och det ojämlika maktförhållandet synliggöras. Två grundläggande principer för att förstå genus är att manligt och kvinnligt hålls isär och definieras i motsats till vartannat och att det manliga under lång period varit normen/regeln.
  • Feminism är en rörelse som arbetar för att förändra samhället så att gruppen kvinnor respektive män ska få lika stort inflytande. Det är också ett forskningsområde som söker förklaringar till ojämställdhet. Den gemensamma utgångspunkten för feminism är att den rådande maktfördelningen mellan kvinnor och män är dålig och att man vill bidra till att förändra denna. Det finns förenklat fyra dominerande riktningar inom feminismen: liberalfeminism, radikalfeminism, socialistisk feminist och modern feminism. Parallellt med att feminismen utvecklats i flera riktningar har även andra teorier såsom maskulinitetsteori och queerteori vuxit fram.

Sammanfattning

  • Kärlek har haft olika betydelse i parrelationen genom tiderna. Under långa perioder var äktenskapet framför allt en arbetsgemenskap. Idag har vi kärleken i centrum för relationer. I kärleksrelation ställs genus lätt på sin spets eftersom det ofta handlar om “manligt/kvinnligt”. Det påverkar vår förmåga att uttrycka känslor, vem som gör vad etc. Forskning visar att många inte lever i jämställda förhållanden men att jämställda maktförhållanden är en viktig “framgångsfaktor” i förhållanden.
  • Under många århundraden har sexualitet främst varit en sak för män. Idag är vi mer frigjorda, och vi ser på sexualitet som någonting naturligt - alla har rätt att skapa sin egen sexualitet. Det finns ändå fortfarande starka genusmönster i sexualiteten och tjejer och killar har olika stort handlingsutrymme.
  • Det finns baksidor av sexualitet som oftast drabbar kvinnor mest negativt. Flera av dessa bygger på genus och är ofta relaterade till maktordningen mellan könen på ett eller annat sätt. Sexuella trakasserier, könsrelaterat våld och våldtäkt och prostitution är några exempel på detta.

Så detta är sista inlägget om Genus.
Vad tyckte du om all fakta du fått till dig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback