Krissi Ekmans

Älgen tillhörde för ca 200 år sedan de djur som höll på att utrotas. Då fanns det ca 100 älgar kvar i Sverige. I början av 1800-talet fridlystes älgen. Då började den öka i antal igen. Anledningen till utrotningen var att den jagades hårt av människan, men även av björn och varg då dessa var vanliga i hela landet under den tiden. 

Nu får älgen vara relativt ifred från rovdjuren. 

Färr gick korna på bete i skogarna och åt även de som älgen äter vilket resulterade i att älgens mat åts upp. 

I början av 1850-talet fanns ungefär 85000 älgar i Sverige, 1980 hade antalet ökat till ca 300000. Bekymret med detta var då att älgen äter de unga skotten på tallarna, vilket blev ett stort problem för skogsbönderna. Älgen är även en fara i trafikendå den rör sig som mest i skymning och gryning och ofta tar sig över trafikerade vägar. 

 

Älgjakt har man varje höst för att begränsa antalet så det inte bir problem igen. 

 

Träffar du på en älg i skogen ska du hålla dig lugn, oftast så stannar de, tittar, vädrar och vänder och går i åt andra hållet. Ta dock stor försiktighet om du möter en älgko med kalvar, för tror kon att kalvarna är i fara så gör kon allt den kan för att förvara dem.

 

Älgen är Europas största däggdjur. Fullvuxen älg är upp till 2.8 m hög och ca 2.5 m lång. Vikt ca 500kg. Färgen är ljusgrå till svartbrun. Benen är ljusa. Skillnaden mellan tjur och ko är att kon är ljus upp till könsorganet. Kalvarna är rödbruna. 

Det är endast tjurarna som har horn som de tappar på senhösten, nya växer ut sommaren efter. Ju äldre tjuren är desto fler taggar. Den rör sig snabbt och tyst.

 

Finns i skogsmarker och våtmarker i hela Sverige förutom på Gotland. 

 

1-2 kalvar föds i maj-juni. Efter några dagar kan kalven följa sin mamma. De håller ihop ett år tills det är dags för kon att föda nya kalvar, då stöts fjolårskalvarna bort. 

 

Äter blad, skott, kvistar från sälg, lönn, asp och vide. Äter gärna vattenklöver, näckrosrötter, havre och raps. Även tallskott och högväxta örter under sommaren.